Meny Stäng

Kontakt med Försäkringskassan

Publicerad: 2020-08-25

Merkostnadsersättning

Från och med den 1 januari 2019 ersattes det gamla systemet med handikappersättning av merkostnadsersättning för både dig själv och ditt barn, om hen är under 18 år.

Du kan få merkostnadsersättning både för engångskostnader och för återkommande kostnader. Det finns fem nivåer av merkostnadsersättning som du kan få och vilken nivå du får beror på hur stora merkostnader du har kopplar till din funktionsnedsättning.

Krav för att få merkostnadsersättning

  • du har en funktionsnedsättning som kan antas bestå i minst ett år
  • du har merkostnader på minst 11 825 kronor per år på grund av din funktionsnedsättning
  • du har fyllt 18 år och inte har en underhållsskyldig förälder
  • du är försäkrad i Sverige. Det är du om du bor här, men det finns några undantag från den regeln.

Du måste kunna styrka behovet av det som ger upphov till merkostnader. I praktiken innebär det ett läkarintyg som styrker att du eller ditt barn behöver de saker som du söker ersättning för. Du kan också styrka kostnaderna med intyg från habilitering, sjukgymnast eller arbetsterapeut. Däremot behöver du normalt sett inte redovisa kvitton.

Här följer exempel på saker som är godkända, men det kan även finnas fler saker som godkänns.

  • Kostnader för resor med bil till och från arbete eller skola om du har svårt att åka kollektivtrafik, cykla eller gå.
  • Kostnader för mediciner, sjukvård och sjukresor kan räknas med på den summa som motsvarar högkostnadsskyddet.
  • Tyngdtäcke
    Specialkost
  • Specialöronproppar om du är ljudkänslig
  • TENS-apparat, värmefilt och liknande.
  • Liniment, smärtlindrande salvor och andra receptfria läkemedel.
  • Rullstolshandskar.
  • Inköp av extra sängkläder, kläder och porslin. Användning av ortoser kan slita sängkläder och kläder och det är inte ovanligt att en tappar saker på grund av funktionsnedsättningen.
  • Medlemskap i EDS-förbundet.
  • Kostnader för sårvård om du har stort behov av sårtvätt och bandage på grund av att du ofta får sår.
  • Hjälpmedel, förutsatt att det inte är möjligt att låna likvärdiga från landstinget/regionen.
  • Hjälp i den dagliga livsföringen, exempelvis hemtjänstavgift, kostnad för god man eller privat anlitad städhjälp.
  • Anpassade fritidsaktiviteter.

Kostnader för naprapat, osteopat eller massage ersätts inte i nuläget.

Särskilt högriskskydd

Särskilt högriskskydd innebär att din arbetsgivare kan få ersättning för dina sjuklönekostnader om du riskerar att ha långa sjukperioder eller riskerar att vara sjuk ofta. Du som är sjuk ofta kan även slippa karensavdragen.

Du omfattas av det särskilda högriskskyddet om det är troligt att du på grund av en sjukdom eller en funktionsnedsättning antingen kommer att vara

  • sjuk ofta (fler än tio gånger under ett år), eller
  • sjuk länge (fler än 28 dagar i följd).

Arbetshjälp­medel

Om du behöver speciella hjälpmedel för att kunna arbeta kan Försäkringskassan ge bidrag till dig eller till din arbetsgivare. Det bidraget kallas för bidrag till arbetshjälpmedel. Du kan också få bidrag till att göra en expertundersökning för att ta reda på vilket hjälpmedel du behöver.

Du eller din arbetsgivare kan få bidrag till arbetshjälpmedel om du:

  • Har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du behöver arbetshjälpmedel.
  • Har arbetat hos arbetsgivaren i mer än 12 månader. Om du är anställd med lönebidrag eller arbetat kortare tid än 12 månader ska du kontakta Arbetsförmedlingen.
  • Om du har ett eget företag kan du få arbetshjälpmedel om företaget har funnits och varit etablerat minst 12 månader. Har du arbetat kortare tid än 12 månader i företaget kan du fortfarande få arbetshjälpmedel men då ska du kontakta Arbetsförmedlingen.
  • Inte har fyllt 68 år.
  • Är försäkrad i Sverige. Du är försäkrad i Sverige om du arbetar eller är bosatt här.

Försäkringsmedicinsk utredning

Den 1 januari 2019 trädde en ny lag om försäkringsmedicinska utredningar i kraft. Lagen reglerar ansvar, befogenheter och krav vid utredningar som Försäkringskassan kan begära när det behövs för att bedöma en försäkrads rätt till ersättning eller andra förmåner enligt socialförsäkringsbalken.

Aktivitetsförmågeutredning (AFU)

För närvarande är aktivitetsförmågeutredning (AFU) den enda typ av försäkringsmedicinsk utredning som Försäkringskassan kan beställa från regionerna. En (AFU) är en standardiserad utredningsform som ser likadan ut för alla försäkrade. AFU ska ge en helhetsbild som inte bara beskriver funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar utan även belyser den försäkrades kvarvarande förmåga till aktivitet. Syftet med en AFU är att få ett underlag som tydligt beskriver den försäkrades aktivitetsförmåga i förhållande till vad ett normalt förekommande arbete kräver.

Aktivitetsersättning

Aktivitetsersättning är en ersättning som du kan få om du är mellan 19 och 29 år och har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör att du inte kan arbeta under minst ett år. Under tiden med aktivitetsersättning kan du få stöd och hjälp med att kunna börja arbeta.

Du kan få aktivitetsersättning från och med juli det år du fyller 19 år om du har en sjukdom eller en funktionsnedsättning och

  • inte kan arbeta nu och under minst ett år i något arbete på hela arbetsmarknaden. Det gäller även till exempel anpassade arbeten med lönebidrag.
  • har helt, tre fjärdedels, halvt eller en fjärdedels nedsatt arbetsförmåga
  • är försäkrad i Sverige. Du är försäkrad i Sverige om du bor eller arbetar här. Du kan ha bott eller arbetat i ett annat land och ändå vara försäkrad i Sverige. Om du har bott eller arbetat i Sverige kan du ha rätt till aktivitetsersättning även om du nu bor i ett annat land. Ring till vårt kundcenter på 0771-524 524 om du vill veta vad som gäller för dig.

Aktivitetsersättningen kan beviljas i ett till tre år beroende på hur länge din arbetsförmåga är nedsatt.

Sjukersättning

Sjukersättning är en ersättning som du kan få om du är mellan 19 och 64 år och har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig kommer att kunna arbeta, varken nu eller i framtiden.

Bostadstillägg

Bostadstillägg är ersättning du kan få om du har aktivitetsersättning eller sjukersättning och har kostnader för ditt boende. Du behöver inte betala skatt på tillägget.

Du kan få bostadstillägg om du bor i Sverige, har aktivitetsersättning eller sjukersättning och betalar tillräckligt mycket för ditt boende i förhållande till din inkomst. Du kan också få bostadstillägg om du bor i Sverige och får någon invaliditetsförmån från ett annat EES-land eller Schweiz.

För att kunna ansöka behöver du ta fram uppgifter om din bostadskostnad, dina inkomster och ditt sparande. Är du gift eller sambo behövs uppgifter om er båda.

Bilstöd

Bilstöd är bidrag till dig eller ditt barn om du har stora svårigheter att förflytta dig eller att åka med allmänna kommunikationer. Bilstödet är till för att köpa eller anpassa ett fordon efter dina behov.

För att vara berättigad till bilstöd ska du

  • vara försäkrad i Sverige. Du är försäkrad i Sverige om du bor här. Det finns några undantag från den regeln.
  • Du ska ha en funktionsnedsättning som gör att du har mycket stora svårigheter att förflytta dig eller åka med allmänna kommunikationer som till exempel buss, tåg och tunnelbana
  • Svårigheterna som funktionsnedsättning ger ska finnas kvar i minst 9 år.

För att få bilstöd behöver du tillhöra en bidragsgrupp, det betyder att ett av följande alternativ måste stämma in på dig:

  • Du är under 65 år och är beroende av bilen för att försörja dig genom ett arbete, genomgå arbetslivsinriktad rehabilitering med aktivitetsstöd eller rehabiliteringsersättning eller genomgå en arbetslivsinriktad utbildning. Arbetet, rehabiliteringen eller utbildningen ska beräknas pågå i minst sex månader.
  • Du är under 65 år och har tidigare fått bilstöd enligt punkten ovan. Du har därefter fått sjukersättning eller aktivitetsersättning.
  • Du ska köra bilen själv och är 18–49 år.
  • Du har barn som är under 18 år, som bor tillsammans med dig och du behöver bil för att förflytta dig tillsammans med barnet. Du ska köra bilen själv.

Du kan få bilstöd för barn om

  • Du har barn med funktionsnedsättning som gör det väldigt svårt för barnet att förflytta sig eller använda kollektivtrafik tillsammans med dig.
  • De svårigheterna som barnets funktionsnedsättning ger kommer att finnas kvar i minst 9 år.
  • Du behöver bil för att kunna förflytta dig tillsammans med barnet.
  • Du är den som ska köra bilen.
  • Du och barnet bor tillsammans.
  • Du är försäkrad i Sverige.

Assistansersättning

Om du eller ditt barn behöver personliga assistenter på grund av EDS/HSD kan du få assistansersättning.

Du kan få assistansersättning om du 

  • omfattas av lagen om stöd och service (LSS)
  • har en stor och varaktig funktionsnedsättning
  • inte har fyllt 65 år när du ansöker
  • är försäkrad i Sverige.

För att du ska få assistansersättning ska du även behöva personligt utformat stöd i mer än 20 timmar per vecka för hjälp med något av följande:

  • andning
  • personlig hygien
  • intagande av måltider
  • klä av och klä på dig
  • kommunikation med andra
  • annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om dig som person.

Omvårdnadsbidrag och kontaktdagar 

Om ditt barn har EDS/HSD kan du ansöka om Omvårdnadsbidrag och Kontaktdagar om ni uppfyller kraven.

Omvårdnadsbidrag
Bidraget baseras på den omvårdnad och tillsyn som ditt barn behöver utöver vad som är vanligt för barn i samma ålder utan funktionsnedsättning.

Du kan få omvårdnadsbidrag om

  • ditt barn har en funktionsnedsättning. En funktionsnedsättning kan vara medfödd eller till exempel bero på en sjukdom eller en skada.
  • du ger barnet omvårdnad och tillsyn till följd av funktionsnedsättningen i minst sex månader.
  • du är barnets förälder eller kan likställas med barnets förälder.
  • du och ditt barn är försäkrade i Sverige. Det är ni om ni bor här, men det finns några undantag från den regeln.

Omvårdnad kan vara direkta vårdinsatser som du gör för ditt barn, men också annan hjälp som till exempel

  • särskild träning
  • praktisk hjälp i vardagen som exempelvis på- och avklädning, hygien, läxläsning, klädvård och hjälp vid måltider
  • att upprätthålla rutiner och struktur
  • att aktivera och motivera ditt barn
  • särskild kosthållning, insmörjning eller annan egenvård

Tillsyn är den närvaro av en vuxen som ditt barn behöver exempelvis för att inte rymma, hitta på farliga saker, råka ut för eller orsaka olyckor. Tillsynen behöver inte bara vara att du aktivt måste avstyra situationer som är farliga för barnet, utan också att du till exempel behöver finnas tillgänglig i fall något händer när barnet är i skolan.

Kontaktdagar

Kontaktdagar finns för dig som har ett barn som omfattas av LSS. Dagarna finns för att du som förälder ska få ökad kunskap om hur du kan stötta ditt barn. Du kan få ersättning för 10 kontaktdagar per barn och år.

Du kan få ersättning för kontaktdagar om du

  • har barn upp till 16 år som omfattas av LSS
  • har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI)
  • avstår från att jobba eller går miste om a-kassa
  • är försäkrad i Sverige.

Du kan ta kontaktdagar när du ska

  • delta i föräldrautbildning (till exempel kurser som anordnas av någon handikapporganisation)
  • besöka barnets förskola eller skola
  • medverka i någon aktivitet som anordnas av skolan.

Barnet behöver inte vara med vid till exempel skolbesök eller kurser för att du ska få ersättning. Båda föräldrarna kan få ersättning för samma barn och tid.

Att överklaga beslut

Om du:

  • har fått ett meddelande inför ett beslut och vill lämna synpunkter
  • har fått ett beslut som du inte är nöjd med och vill begära omprövning
  • vill överklaga ett omprövningsbeslut.

Lämna synpunkter inför ett beslut

Om du har fått ett meddelande om att Försäkringskassan kommer att fatta ett beslut, så kan du höra av dig om du vill lämna synpunkter eller fler uppgifter inför beslutet. I meddelandet står det hur du ska göra. Som regel ska du ringa eller skicka ett brev direkt till din handläggare. Följ instruktionerna i meddelande du fått så att dina synpunkter kan tas om hand i tid.

Omprövning

Om du inte är nöjd med Försäkringskassans beslut kan du begära att beslutet omprövas. Det innebär att de tar del av dina synpunkter och gör en ny prövning av ditt ärende. De tittar på eventuella nya underlag och allt som finns i ärendet sedan tidigare. Försäkringskassan måste få din begäran inom två månader från den dag du tagit del av beslutet. Använd blanketten “Begäran — Omprövning av beslut” för att begära omprövning.

För att få fullständig information och veta hur du söker de olika ersättningarna besöker du Försäkringskassan